Jenny Sonesson: Ekonomiskt våld osynligt strypkoppel

I samband med internationella kvinnodagen den 8 mars anordnas ett riksdagsseminarium som belyser ekonomiskt våld mot kvinnor. Det är ett utmärkt initiativ som alla riksdagens partier deltar i. Frågan har allt för länge befunnit sig i periferin när jämställdhet diskuteras. Ekonomiskt våld kan slå undan benen på en människa. Det måste därför börja betraktas som en egen form av våld i nära relationer, vid sidan av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.

Lars Evertsson, professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet, forskar om ekonomiskt våld mot kvinnor och är en av talarna på seminariet. I en pågående studie har han, tillsammans med andra forskare, djupintervjuat ett 20-tal kvinnor från hela landet som alla utsatts för fysisk, psykisk och sexuellt våld och där förövarna dömts. Samtliga kvinnor hade även drabbats av ekonomiskt våld, vilket fått förödande konsekvenser. Nästan alla hade sluppit ur relationen med betalningsanmärkningar och skulder hos Kronofogden. Samtidigt vittnar kvinnorna om att polis och åklagare visat svagt intresse för de ekonomiska aspekterna av våldet.  

Via hot eller manipulation har männen tagit kontroll över kvinnornas bankuppgifter och tömt sparkonton, tagit lån och öppnat kreditkort i offrens namn. Förövarna har skrivit över tillgångar som bilar och hus på kvinnorna som stått för notan, ibland helt ovetandes. Vissa av de intervjuade kvinnorna kommer vara skuldsatta resten av sina liv. Professor Lars Evertsson pekar på att kvinnor som utsätts för denna form av våld är glömda brottsoffer vilka måste synliggöras (SVT 9/5 2022).  

Digitaliseringen underlättar det ekonomiska våldet. Numera kan förövare lätt kapa sina offers ekonomi genom att tvinga sig till bankdosor eller inloggningsuppgifter till digitalt bank-id. Våldet kan även innebära traditionellt försörjningssabotage, kvinnan förhindras att jobba eller utbilda sig. Offret får fickpengar när hon uppträder fogligt men nekas när hon inte lyder. Att fly hemmet blir svårare eller omöjligt utan egna medel. Att upprätthålla sociala relationer blir också knepigare när man inte har makt över sin plånbok. Att köpa födelsedagspresenter, gå på bio eller ta en fika med vänner kräver pengar. På så sätt ökar isoleringen och förövarens herravälde stärks. Det ekonomiska våldet håller kvinnan fången med ett osynligt strypkoppel.  

Det som gör ekonomisk exploatering så allvarligt är att det ofta fortsätter efter att kvinnan lyckats lämna relationen. Skulder, betalningsanmärkningar eller utebliven pension kan sätta stopp för anställning, bostadslån och krediter. Att bli barskrapad av sin make eller pojkvän medför ofta skamkänslor och brottsoffren tiger i ensamhet. Därför är det angeläget att sprida kunskap om ekonomiskt våld så att utsatta kan identifiera vad som händer och lättare söka hjälp i tid.

Ordet våld har rötter i begreppet "välde" som betyder makt. Fler måste förstå att våldsamma män inte bara behöver misshandla kvinnor med nävarna för att få kontroll. Ekonomiskt våld slår hårt. Skammen men även skulderna ska läggas där de hör hemma – hos förövarna.

  
Jenny Sonesson är fristående skribent på Liberala Nyhetsbyrån